I huvudet på Ulrika Ingemarsdotter

Jag sitter just nu och dricker kaffe, surfar och lyssnar på musik på Youtube på min bärbara med oerhört dålig ljudkvalitet. Helst av allt skulle jag vilja skriva något intelligent och smart, men orden finns inte i tangentbordet just nu. Orden finns i huvudet men vill inte komma ut på rätt sätt när jag försöker fixera dem svart på vitt.

Har också försökt mig på att skriva ett mejl. Samma sak med det.

En del tror att de känner mig och säkerligen har de rätt - till en viss del. Kanske rent av till stor del i vissa fall. Men mina tankar är bara mina. Ingen känner mina djupaste sidor och mina mörkaste tankar. Det ska vi nog vara glada för.

Lyssnade på Cecilia Frode häromdagen som sa att hon är en känslomänniska "har jag förstått". "Jag är väldigt vilsen redan från början"

Jag har inga bra ord att kommentera det med just nu (se ovan) men bara det att jag citerar henne säger något om mig.

Så vad vill jag ha sagt? Jag vet inte, men behövde få ur mig det här på något sätt och någonstans. Så varför inte på min egen blogg.

Before I fall in love, I’m preparing to leave him

Jag har under flera år (stor del av livet?) sett till att inte släppa någon inpå mig. Jag har inte velat utsätta mig för vad det kan innebära. Jag upplevs ofta, i alla fall till en början, som svåråtkomlig och lite kall. Detta gäller såväl i kärleks- som vänskapsrelationer.

Min historia säger mig att det inte är bra att släppa in människor. För i slutändan har man bara sig själv så varför släppa in någon? De jag har litat på har visat sig svika när det verkligen gäller. I gengäld har jag - detta måste i rättvisans namn sägas - funnit underbara människor som finns där.

Men det förtar inte känslan av att jag till syvende och sist bara har mig själv.

Ibland flödar jag dock lite för mycket, vilket innebär att många vänner omkring mig känner till min historia. På gott och på ont. Det gör mig mer sårbar. Gillar inte det.

Come on hold my hand,
I wanna contact the living.
Not sure I understand,
This role I’ve been given.

I sit and talk to god
And he just laughs at my plans,
My head speaks a language, I don’t understand.

I just wanna feel real love,
Feel the home that I live in.
’cause I got too much life,
Running through my veins, going to waste.

I don’t wanna die,
But I ain’t keen on living either.
Before I fall in love,
I’m preparing to leave her.
I scare myself to death,
That’s why I keep on running.
Before I’ve arrived, I can see myself coming.

And I need to feel, real love
And a love ever after.
There's a hole in my soul
You can see it in my face
It's a real big place

I cannot get enough.

Come and hold my hand,
I wanna contact the living,
Not sure I understand,
This role I’ve been given

Not sure I understand.
Not sure I understand.
Not sure I understand.
Not sure I understand.

(Robbie Williams)