Before I fall in love, I’m preparing to leave him

Jag har under flera år (stor del av livet?) sett till att inte släppa någon inpå mig. Jag har inte velat utsätta mig för vad det kan innebära. Jag upplevs ofta, i alla fall till en början, som svåråtkomlig och lite kall. Detta gäller såväl i kärleks- som vänskapsrelationer.

Min historia säger mig att det inte är bra att släppa in människor. För i slutändan har man bara sig själv så varför släppa in någon? De jag har litat på har visat sig svika när det verkligen gäller. I gengäld har jag - detta måste i rättvisans namn sägas - funnit underbara människor som finns där.

Men det förtar inte känslan av att jag till syvende och sist bara har mig själv.

Ibland flödar jag dock lite för mycket, vilket innebär att många vänner omkring mig känner till min historia. På gott och på ont. Det gör mig mer sårbar. Gillar inte det.

Come on hold my hand,
I wanna contact the living.
Not sure I understand,
This role I’ve been given.

I sit and talk to god
And he just laughs at my plans,
My head speaks a language, I don’t understand.

I just wanna feel real love,
Feel the home that I live in.
’cause I got too much life,
Running through my veins, going to waste.

I don’t wanna die,
But I ain’t keen on living either.
Before I fall in love,
I’m preparing to leave her.
I scare myself to death,
That’s why I keep on running.
Before I’ve arrived, I can see myself coming.

And I need to feel, real love
And a love ever after.
There's a hole in my soul
You can see it in my face
It's a real big place

I cannot get enough.

Come and hold my hand,
I wanna contact the living,
Not sure I understand,
This role I’ve been given

Not sure I understand.
Not sure I understand.
Not sure I understand.
Not sure I understand.

(Robbie Williams)