Göran Hägglund och de potenta cellerna

I en debattartikel undertecknad Göran Hägglund och Per Landgren (båda kd), diskuteras det oetiska med embryonal stamcellsforskning, och man pekar på vikten av en etisk debatt. Sakfrågan är viktig, för viktig för att läsaren ska mötas av en till vissa delar obegriplig text.

För vem/vilka är debattartikeln skriven, är en osökt återkommande fråga. Den övre halvan av texten är tämligen okomplicerad, den undre däremot har ett helt annat, och medicinskt, språk: "Till detta kommer naturligtvis det lovande alternativet med adulta stamceller, som nu stått för den senaste framgången med nervceller i hjärnan, och med progenitor celler med mera, vilka tycks vara så plastiska i sin multipotens att de rent av kan visa sig vara pluripotenta". Målgruppen i denna artikel är till synes två: allmänheten och specialisterna - det fungerar inte.

När man skriver en debattartikel är det också viktigt att förmedla ett trovärdigt ethos (ung: karaktär); litar jag på den som talar litar jag också på vad som sägs. Och då Göran Hägglund inte har det starkaste av väljarstöd, är det olyckligt att de för ett så komplext, medicinskt resonemang - för vem tror att de besitter sådana kunskaper? Att den faktiska skribenten ofta är någon annan spelar mindre roll - orden som förmedlas ska ju ändå spegla i det här fallet Göran Hägglund och Per Landgren.

Dessutom verkar de ha större tilltro till allmänheten (målgruppen är ju fortfarande höljd i dunkel), än till riksdagen då deras motion inte är på när lika komplex.