Leta i den här bloggen

24 januari 2006

Referens: google

Att folk googlar för att söka information är ju inget nytt, men att skolelever hellre - och urskiljningslöst - googlar framför att läsa studentlitteratur får väl dock ses som anmärkningsvärt:


Hur gör ni när ni söker information då?Elev 1: Vi söker på Google. Elev 2: Google. Elev 3: Alta Vista.Om du söker på Gustav Vasa så får du kanske tusen träffar. Hur gör du då?Ja, då tar jag första bästa.Första bästa? Ja, det brukar ju stå matchning. Kollar du vem som har gjort sidan?Nej. Jag brukar bara skriva ut.
Källa fof-bloggen, via Håkan Jacobson (får inte min fof-länk att fungera, men den finns hos Håkan Jacobson).

Skrämmande. Jag hoppas trots allt att dagens elever har något hum om vad som är imaginär propaganda, och vad som är verklig dito. Vad Motvallsbloggen har för mission när det gäller Timbro kan man bara spekulera i, men enligt henne så både konspirerar, manipulerar och indoktrinerar man därifrån. Skratta eller gråta?

4 kommentarer:

  1. Problemet med Google är ju inte bara att skolungdomar använder det helt okritiskt, utan att stora delar av befolkningen gör det. Sedan så har ju googlefieringen av folk sökvanor gjort att de har svårt att sätta ihop en sökfråga. Roligt när man sitter i infodisken på ett bibliotek (man får mer att göra, och nöjda besökare), men inte alls bra för den enskildenär man skall slå i en databas själv.

    När jag var på Norrköpings stadsbibliotek så såg man hur illa det var bland både gymnasiestudenter och KOMVUX dito. Oförmågan att söka information stannade dock inte där, utan vissa hade även problem med att avgöra vad böcker handlade om med hjälp av klassificering, innehållsförteckning och baksidestext. Det beror antagligen på en allmän ovana vid att bedöma information, och speciellt vad gäller böcker.

    Som tur är så börjar man få upp ögonen för det här på bibliotek och på skolor, men frågan är hur man ska rädda de generationer som hinner försvinna ur skolan innan de får lära sig ordentlig källkritik.

    SvaraRadera
  2. Min fru är bibliotekarie och har berättat skräckhistorier från sent 90-tal då en del skolelever skrev direkt i adressfältet (!) t ex "Gustav Vasa" om det var honom de skulle söka information om. För oss som är vana att vara källkritiska är Google ett suveränt hjälpmedel, men jag tar naturligtvis den snabba vägen om det går. Är det mer praktiskt att titta i NE om man befinner sig på bibblan, så gör man ju givetvis det. Precis som att man kanske hellre ringer än mailar om man vill ha snabba svar.

    SvaraRadera
  3. Förresten... googla dig fram till serien Åke Jävel. En sann språkanarkist. En gammal kompis till mig som pluggat sådär 100 p svenska gjorde en grammatisk analys av språket i Åke Jävel. Åke komparerar inte bara adjektiv utan också substantiv och verb.

    Exempel:

    spränga - jävelspränga
    polis - jävelpolishitler

    Mycket nöje!

    SvaraRadera
  4. Källkritik verkar vi alla tre vara rörande överens om; dock anar jag att konklusionerna vi skulle dra inte skulle förena oss (åtmistone inte vad v&s beträffar).

    Åke Jävel... får nog kolla upp det då :)

    SvaraRadera